Ljudböcker

Här om veckan kom jag på en så förskräckligt bra idé att jag nästan hoppade högt av lycka när tanken poppade upp i huvudet på mig. Denna idé kändes så självklar när den väl hade dykt upp i mitt sinne att den tätt följdes av en skamsen hur-kan-du-inte-ha-tänkt-på-det-tidigare-ditt-pucko känsla. Idén var ljudböcker. Varför lyssnar jag inte på ljudböcker på spanska när jag ligger på stranden eller sitter ute på terrassen och äter frukost under mina lediga förmiddagar? Dumt, dumt, dumt. Detta har det nu blivit ändring på och numera har jag nästan fler ljudböcker på datorn än vad jag får plats med på min ipod; bland annat två Harry Potter böcker och alla böcker ur Narnia-serien. Jag vet inte hur många timmars lyssning alla dessa böcker kommer att kräva, men jag tvivlar på att jag har tillräckligt med tid för att ta mig igenom dem alla under mina knappa 4 veckor som jag har kvar på denna lilla ö. Men vad gör det egentligen? Man kan ju lyssna på spanska ljudböcker i Sverige också… det är ju det som gör den här idén så förskräckligt bra!

Lönetider

I tisdags (den 1 juni) var det dags för utbetalning av min förskräckligt efterlängtade lönecheck. Jag har ju egentligen sedan i början av maj gått och snyltat på mitt sparkonto och trots att sparpengarna är sparade för lite svårare tider som dessa sommarmånader utan studiebidrag, så gör det ändå ont i mitt hjärta varje gång jag måste sno pengar därifrån. Men nu när lönen äntligen kommit så känns livet genast enklare… även om mer än halva lönen försvann samma dag. Vad i hela friden kan man spendera en halv månadslön på bara sådär hux flux undrar ni kanske nu. Då kan jag tala om för er att det inte är så förskräckligt svårt och det känns inte heller så hemskt jobbigt att jag inte kommer att kunna fylla på sparkontot den här månaden. Numera är jag nämligen stolt ägare till en Nikon D60. Ja. Äntligen. En kamera!

Där har ni min älskling. Visst är hon vacker? Nästan det vackraste ni sett, eller hur? Det är i alla fall det näst vackraste jag sett här nere än så länge. Vad det vackraste är… mja, det är en helt annan historia för en annan dag.

Kattinfestation

Juan Carlos har gatt med pa att ta hand om en katt. Detta betyder att jag i nulaget haller mig sa langt borta fran hans lagenhet och denna nyinforskaffade katt som jag bara kan. Darfor har jag nu borjat skriva en del av mina blogginlagg pa min dator, hemma hos mig i min egen lagenhet. Jag kopierar sedan over inlaggen till Juan Carlos dator, som har internet, och kan darefter lagga upp dem i bloggen. Allt detta for att inte inte ska behova for mycket tid med detta kattskralle, som biter och kloser pa allting som ror sig... och allt som inte gor det. Bli darfor inte forvanade om det dyker upp svenska bokstaver lite har och var. Det betyder alltsa inte att jag i hemlighet smygit mig tillbaka till Sverige i fortid, utan bara att jag avskyr katter.

Forflyttning

Det later haftigare an vad det ar, men jag ska bli forflyttad. De senaste fyra veckorna har jag jobbat som servitris i hotellrestaurangen, men nu har det blivit lite ommoblering av personal. I torsdags blev jag darfor tillfragad om jag skulle kunna tanka mig att jobba i hotellbarerna i stallet for i restaurangen. Tydligen ska nagon pa semester och de behover fler folk dit. Jag forstod inte riktigt allt som sades, men nu har jag i alla fall blivit forflyttad till att jobba i baren. Det kommer antagligen mest bli att springa runt med en bricka och plocka glas, men omvaxling fornojer, sa det ska bli lite spannande att se hur detta gar. Arbetstiderna ar dock inte riktigt lika bekvama som i restaurangen, sa nu kommer jag knappt fa nagon tid att ligga pa stranden och det kanns ju lite sadar faktiskt. Jag ar nastan lite orolig att jag ska komma hem till Sverige lika vit som jag lamnade det.

Jobbet i resaturangen har varit bra, men den senaste veckan har det kommit fler och fler spanjorer till hotellet och detta tycker vi absolut inte om. Fler spanjorer betyder fler smutsiga dukar, fler tallrikar att plocka bort fran borden och senare arbetstider... obetald dessutom. Darfor kanns det ratt ok att jag ska fa byta arbetsplats. Restaurangen ar inte sa varst spannande langre och jag vill prova pa lite nya saker. Dessutom ska jag bara jobba dar under tre veckor och det ar ju ingen tid alls. Tre veckor jobb i baren... sen en veckas jobb i restaurangen eller i baren, det ar inte bestamt an... och sen kommer jag hem. Man kan ju undra var den har sommaren har tagit vagen. Den sjunde augusti och min hemresa kryper sig snabbt narmare och jag kanner mig inte alls sa nojd med detta faktum. Men, men... den dagen den sorgen.