Papper, polis och phrustration

Det finns vissa saker har i Spanien som kan gora en galen. For det forsta vagrar de satta namn pa busshallsplatserna, sa man vet aldrig var man ar eller nar man ska ga av. For det andra har vi maten... alltsa... hur... suck... ja... lat oss bara saga att det ar ett under att spanjorerna inte ar tjockast i hela varlden. Till sist har vi bristen pa information till ALLT, vilket for oss till dagens tema - hur man skaffar sig ett N.I.E. nummer.

For att jag ska fa jobba har under dehar tva manaderna maste jag ha ett spanskt personnummer for utlanningar - ett N.I.E. nummer. For att skaffa sig detta maste man ta sig till la Policía Nacional, som i mitt fall ligger i Puerto del Rosario ungefar atta mil norrut. Bussen tar ungefar tva timmar en vag och kostar 8,60 euro. Den bussen har jag nu akt med tre ganger och kommer imorgon att gora min fjarde (och forhoppningsvis sista) resa. Jag har alltsa varit pa polisen tva ganger redan. En gang igar da jag lamnade Morro Jable kl 06:30 for sta i ko i en och en halv timma bara for att inse att jag kommit dit for sent och inte fick komma in till polisen. Tydligen delar de bara ut ett visst antal nummer varje dag, och jag stod for langt bak i kon. Det var alltsa bara att satta sig pa bussen igen och aka hem.

Idag akte jag dit igen. Den har gangen fick jag skjuts 05:00 och vi stod redo i kon ungefar 05:50. Jag behovde dock bara sta i kon i tva timmar eftersom Juan Carlos, som antagligen ar varldens mest omtanksamma manniska stod, lat mig sova en timme i bilen medan han stod i kon at mig. Klockan 06:45 akte han tillbaka till Morro Jable och jag stod sedan som nummer tre i kon in till polisen i tva timmar fram tills att de oppnade klockan 09:00. Den har gangen sag det ljust ut. Jag kom in och behovde inte vanta sarskillt lange, i alla fall inte efter att jag redan koat i tva timmar. Efter att jag pratat med damen bakom skrivbordet visade det sig dock efter inte mer an en halv minut att jag inte skulle fa mitt nummer idag heller. Hon gav mig ett papper att fylla i, men tydligen sa behovde jag ett intyg fran hotellet att jag skulle jobba dar (vilket ar lite lurigt, eftersom jag inte far jobbet innan jag fixat mitt N.I.E.) innan jag kunde fa mitt N.I.E. Ni kan ju tro att jag kande mig lagom frustrerad. Hur kan det inte finnas information nagon stans eller nagon som vet vad man behover ha med sig till polisen, sa att man kan ta med sig det INNAN man statt i ko tre timmar? Well... sant ar livet tydligen, och det var bara att gilla laget. Jag fick springa till busstationen och spenderade sedan de narmaste tva timmarna med att halvsova pa en buss overfull med tyska turister.

Sa idag har jag inte fatt mycket gjort och imorgon ar det dags igen. Upp klockan 05:00, kora till Puerto del Rosario med Juan Carlos, sta i ko i tre timmar och SEN... forhoppningsvis... ska jag val fa ordning pa det dar numret. Nu har jag passkopior, en ifylld ansokningsblankett for N.I.E. numret och kopia pa den, ett intyg fran jobbet (som Juan Carlos skrev ihop pa en halv sekund) och 6 foton, pa vilka jag ser ut som om jag inte sovit pa hela natten (vilket ocksa var fallet nar de togs i morse klockan 08:25). Sa om jag inte far N.I.E. nummret imorgon ar det stor risk att nagon aker pa en small.